Hoppa till innehållet
Huvudmeny

Kvalitativ innehållsanalys: steg för steg enligt Graneheim och Lundman

Uppdaterad 10 november 2026 · 11 min läsning · Av Spire Light

Kvalitativ innehållsanalys är en metod för att systematiskt beskriva och tolka innehållet i texter, oftast transkriberade intervjuer. Du delar in texten i meningsbärande enheter, kondenserar och kodar dem och sorterar koderna i kategorier och ibland teman. I svenska uppsatser, inte minst inom omvårdnad, hänvisar många till beskrivningen av Ulla H. Graneheim och Berit Lundman.

Vad är kvalitativ innehållsanalys?

Innehållsanalys beskrevs först som en kvantitativ metod, till exempel av Berelson (1952), där man räknade hur ofta ord och ämnen förekom i texter. Den kvalitativa varianten har gått från att räkna till att tolka. Den beskriver variation i ett material och kan, när data tillåter det, gå vidare till en tolkning av underliggande innebörd.

Graneheim och Lundman beskrev de centrala begreppen i artikeln Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness (2004) i tidskriften Nurse Education Today. De har sedan utvecklat beskrivningen tillsammans med Britt-Marie Lindgren, i en artikel om metodologiska utmaningar (Graneheim, Lindgren och Lundman, 2017) och en om abstraktion och tolkning (Lindgren, Lundman och Graneheim, 2020). Deras poäng är att kvalitativ innehållsanalys är en självständig metod som kan användas på olika nivåer av abstraktion och tolkning.

Metoden används oftast på intervjuer, till exempel semistrukturerade intervjuer, men också på observationsprotokoll, dagböcker, journaltexter, webbsidor och artiklar i en litteraturöversikt. Den är vanlig i uppsatser inom omvårdnad och andra vårdutbildningar, men också inom socialt arbete och pedagogik. Hur analysen hänger ihop med syfte, urval och datainsamling står i guiden om kvalitativ metod.

Manifest och latent innehåll

Ett av de första valen gäller vilken nivå analysen ska ligga på. Graneheim och Lundman (2004) skiljer mellan två sorters innehåll:

  • Manifest innehåll är det som texten säger: de synliga, uppenbara delarna. En analys av manifest innehåll ligger nära deltagarnas ord och resulterar i kategorier.
  • Latent innehåll är det som texten handlar om: den underliggande innebörden. En analys av latent innehåll kräver mer tolkning och resulterar i teman.

Båda kräver tolkning, men tolkningarna skiljer sig i djup och abstraktionsnivå. Säger en sjuksköterska ”jag tittar på klockan hela tiden, för jag har fyra patienter till före lunch”, så är tidspress det manifesta innehållet. Att möten med patienter blir något som ska hinnas med kan vara en latent innebörd, men den tolkningen behöver stöd i fler delar av materialet.

Lindgren, Lundman och Graneheim (2020) råder dig att låta syftet och materialet avgöra. Är syftet att beskriva och materialet konkret och nära deltagarnas vardag kan det vara klokt att stanna vid kategorier på en beskrivande nivå. Är materialet rikt och syftet att belysa komplexa erfarenheter kan analysen fortsätta till teman. En uppsats behöver alltså inte ha teman för att vara en fullständig innehållsanalys.

Induktiv, deduktiv och abduktiv innehållsanalys

Elo och Kyngäs beskriver i The qualitative content analysis process (2008) två vägar, båda i tre faser: förberedelse, organisering och rapportering.

  • Induktiv innehållsanalys passar enligt dem när det finns lite tidigare kunskap om fenomenet, eller när kunskapen är splittrad. Kategorierna utvecklas ur materialet genom öppen kodning, skapande av kategorier och abstraktion.
  • Deduktiv innehållsanalys passar när du vill pröva en tidigare teori eller modell i ett nytt sammanhang. Du utgår från en kategoriseringsmatris byggd på teorin och kodar materialet mot den. Matrisen kan vara strukturerad, så att bara det som passar in i den tas med, eller öppen (på engelska unconstrained), så att nya kategorier kan skapas induktivt inom dess ramar.

Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) tar också upp en abduktiv ansats. Abduktion brukar beskrivas som en växling mellan material och teori, där du låter materialet utmana de begrepp som du har med dig. I intervjustudier är en induktiv ansats vanlig. Skriv i metodkapitlet vilken ansats du följer och varför.

Centrala begrepp: från meningsbärande enhet till tema

Begreppen nedan bygger på Graneheim och Lundman (2004). De beskriver ett slags trappa från texten till allt högre abstraktion.

  • Analysenhet: det material som analyseras som en helhet. Graneheim och Lundman föreslår hela intervjuer eller observationsprotokoll, stora nog att utgöra en helhet och små nog att hållas i minnet som sammanhang under analysen.
  • Meningsbärande enhet: ord, meningar eller stycken som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang. En för kort enhet tappar sitt sammanhang. En för lång rymmer flera innebörder.
  • Kondensering: att korta texten men behålla kärnan. Resultatet kallas kondenserad meningsenhet.
  • Kod: en etikett på en kondenserad meningsenhet. Den ska ligga nära texten och förstås i sitt sammanhang.
  • Underkategori och kategori: grupper av koder som har något gemensamt. En kategori svarar på frågan ”vad?” och ligger främst på en beskrivande, manifest nivå. Ofta består den av flera underkategorier.
  • Tema: en röd tråd av underliggande innebörd som går genom flera kategorier eller koder. Ett tema svarar på frågan ”hur?” och uttrycker det latenta innehållet.

Graneheim och Lundman återger Krippendorffs regel att kategorier ska vara ömsesidigt uteslutande, så att inga data hamnar i två kategorier, men påpekar att det inte alltid går, eftersom människors erfarenheter är sammanflätade. Teman behöver inte vara uteslutande.

Så gör du en kvalitativ innehållsanalys steg för steg

Analysen bygger på ordagranna transkriptioner, och de måste vara klara innan du kan börja. Kontrollera först lärosätets regler: rösten gör deltagarna identifierbara, och Spirelights standardkonton har inget personuppgiftsbiträdesavtal. Om lärosätet tillåter det kan du låta ett verktyg göra ett första utkast, och arbetsgången beskrivs under transkribera intervju. Rätta alltid utkastet mot ljudet. Sedan följer stegen:

  1. 1

    Läs hela materialet flera gånger

    Läs varje intervju i sin helhet, gärna medan du lyssnar, för att få en känsla för helheten innan du delar upp den.
  2. 2

    Dela in texten i meningsbärande enheter

    Markera var innehållet eller sammanhanget skiftar. Lindgren, Lundman och Graneheim (2020) föreslår att du behåller hela texten tills den är färdigkodad och först därefter tar bort koder som inte rör syftet, och att du redovisar vad som togs bort.
  3. 3

    Kondensera

    Korta varje enhet utan att ändra innebörden. Här abstraherar du ännu inte, du tar bara bort upprepningar och utfyllnad.
  4. 4

    Koda

    Sätt en kort etikett nära texten på varje kondenserad enhet. Håll koderna på ungefär samma abstraktionsnivå, annars blir de svåra att sortera.
  5. 5

    Sortera koderna i underkategorier och kategorier

    Jämför koderna, gruppera dem efter likheter och skillnader och ge grupperna namn som besvarar syftet. Gå tillbaka till texten när du är osäker.
  6. 6

    Formulera teman om syftet kräver det

    Leta efter den röda tråden av underliggande innebörd som går genom kategorierna. Är materialet rikt och koderna uttrycksfulla går det enligt Lindgren och kollegor också att gå direkt från koder till underteman och teman.
  7. 7

    Pröva resultatet mot helheten

    Läs om intervjuerna och kontrollera att kategorierna och temana täcker materialet och att inget viktigt har fallit bort.

Lindgren, Lundman och Graneheim (2020) beskriver processen som en rörelse mellan dekontextualisering, när texten delas upp i enheter och koder, och rekontextualisering, när koderna fogas samman i kategorier och teman och sätts in i ett sammanhang igen. Du kommer att gå fram och tillbaka mellan stegen, och det är en del av metoden.

Påhittat exempel: från meningsbärande enhet till tema

Studien är påhittad, liksom citaten. Den är ett examensarbete i omvårdnad med syftet att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom på en akutmottagning, med åtta intervjuer som underlag. Tabellen följer två utdrag genom analysen, nivå för nivå.

Påhittat exempel: analystabell (urval)
NivåUtdrag 1 (Informant 2)Utdrag 2 (Informant 5)
Meningsbärande enhet”Hon ville gå hem hela tiden och blev bara oroligare av att ligga i korridoren. Så jag satte mig bredvid henne en stund, fast jag egentligen hade tre andra patienter som väntade.””Vi har inget lugnt rum, så det enda jag kan göra är att dra för draperiet och släcka lampan ovanför britsen.”
Kondenserad meningsenhetPatienten blev oroligare i korridoren, jag satte mig hos henne fast andra patienter väntadeInget lugnt rum, drar för draperiet och släcker lampan
KodStannar hos patienten trots att andra väntarSkapar lugn med små medel
UnderkategoriAtt ge tid som inte finnsAtt anpassa miljön med det som finns
KategoriAtt väga omsorg mot flödetAtt kompensera för en miljö som inte är anpassad
TemaAtt värna personen i ett system byggt för snabbhetAtt värna personen i ett system byggt för snabbhet

Hela resultatet: två kategorier med tre underkategorier vardera och ett tema som binder ihop dem. En informant beskrev tvärtom att patienterna med demenssjukdom fick förtur och sällan blev liggande. Den variationen redovisas under kategorin ”Att väga omsorg mot flödet”.

Koderna ligger nära deltagarnas ord. Kategorierna svarar på vad sjuksköterskorna beskriver och ligger kvar på en beskrivande nivå. Temat svarar på hur de förhåller sig till sin situation och är en tolkning som går genom båda kategorierna.

Med dina egna data lägger du till intervjunummer och rad eller tidsstämpel, så att du och handledaren kan gå tillbaka till sammanhanget. Många uppsatser visar några rader av analystabellen i metodkapitlet eller i en bilaga, men fråga handledaren vad institutionen förväntar sig.

Skillnaden mellan innehållsanalys och tematisk analys

Metoderna liknar varandra: båda kodar ett textmaterial och båda kan resultera i teman. Skillnaderna ligger i ursprung, begrepp och synen på tolkning.

AspektKvalitativ innehållsanalysReflexiv tematisk analys
Vanliga referenserGraneheim och Lundman (2004), Elo och Kyngäs (2008)Braun och Clarke (2006, 2022)
UrsprungUtvecklades ur kvantitativ innehållsanalys, som räknade förekomsterBeskrevs av Braun och Clarke som en metod i egen rätt
ByggstenarMeningsbärande enheter, kondensering, koder, underkategorier, kategorier och ibland temanKoder och teman, ibland underteman
ResultatKategorier på en beskrivande nivå, teman på en tolkande nivåTeman som mönster av gemensam mening kring en central idé
Flera bedömareAtt söka samstämmighet med medbedömare om hur materialet har sorterats kan stärka trovärdighetenIngen interbedömarreliabilitet, tolkningar diskuteras i stället

Båda fungerar bra för intervjuer i en uppsats. Välj den metod som handledaren och ditt ämne är vana vid och vars begrepp du kan följa konsekvent. Blanda inte ihop dem: skriver du att du följer Graneheim och Lundman ska resultatet bestå av kategorier och eventuellt teman, inte av teman utvecklade enligt Braun och Clarkes faser. Hur den andra metoden går till står i guiden om tematisk analys.

Trovärdighet i kvalitativ innehållsanalys

Graneheim och Lundman (2004) diskuterar studiens trustworthiness med tre aspekter som hänger ihop: credibility, dependability och transferability. I svenska uppsatser inom omvårdnad hänvisar många till Lundman och Graneheims kapitel om kvalitativ innehållsanalys i antologin Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Där är trovärdighet samlingsbegreppet, och de tre aspekterna heter giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet.

Andra läroböcker använder samma ord på andra sätt. I Brymans svenska översättning är tillförlitlighet samlingsbegreppet, credibility heter trovärdighet och dependability pålitlighet. Ange därför vem du följer och använd samma begrepp genom hela uppsatsen. Mer om begreppen finns i guiden om validitet och reliabilitet.

  • Giltighet (credibility): hur väl data och analys svarar mot studiens fokus. Den stärks av ett urval med varierande erfarenheter, lagom stora meningsbärande enheter, citat som är representativa och samtal med handledaren eller andra medbedömare om hur materialet har sorterats.
  • Tillförlitlighet (dependability): i vilken mån data och dina beslut förändras under arbetets gång. Beskriv hur intervjuerna genomfördes och redovisa de beslut som du fattar under analysen, så att läsaren kan följa dem.
  • Överförbarhet (transferability): om resultaten kan vara giltiga i andra sammanhang. Du kan ge förslag, men det är läsaren som avgör, och därför behöver du beskriva sammanhang, deltagare, datainsamling och analys noggrant.

Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) påpekar att det blir svårare att visa att analysen är trovärdig ju högre abstraktion och tolkning den når. Ju längre du rör dig från texten, desto viktigare är det att läsaren kan följa vägen från citat till kategori och tema.

Resultatredovisning och vanliga misstag

Disponera resultatkapitlet efter kategorierna, eller efter temat och kategorierna, och börja gärna med en tabell eller figur som visar kategorier och underkategorier. Beskriv sedan varje kategori med egna ord, visa variationen och belägg beskrivningen med korta citat märkta med en kod för informanten, till exempel (Informant 5). Citaten ska illustrera din analys, inte ersätta den. I metodkapitlet beskriver du analysenheten, hur du tog ut meningsbärande enheter, om ansatsen var induktiv eller deduktiv och hur långt du abstraherade.

  • En beskrivning utan process: att skriva ”texten delades in i meningsbärande enheter och sex kategorier framkom” säger inget om hur analysen gick till. Lindgren och kollegor (2020) nämner sådana formuleringar som ett vanligt problem.
  • Kategorier som speglar intervjuguiden: om varje kategori motsvarar en fråga har du sammanfattat svaren i stället för att analysera dem.
  • Kategorinamn som bara upprepar syftet: kategorier som ”Erfarenheter” eller ”Upplevelser” säger inget. Namnet ska säga något om vad erfarenheterna består av.
  • En kategori som bara räknar upp sina underkategorier: då har ingen abstraktion skett, och analysen är inte klar.
  • Koder på olika nivå: ”Torr mun” och ”Existentiell ångest” går inte att sortera tillsammans. Håll koderna nära texten.
  • Siffror som resultat: att sju av åtta nämnde något hör hemma i en kvantitativ innehållsanalys. I den kvalitativa beskriver du innehåll och variation.

Vanliga frågor

Vad är kvalitativ innehållsanalys?
Kvalitativ innehållsanalys är en metod för att systematiskt beskriva och tolka innehållet i texter, oftast transkriberade intervjuer. Du delar in texten i meningsbärande enheter, kondenserar och kodar dem och sorterar koderna i underkategorier, kategorier och ibland teman. I svenska uppsatser hänvisar många till Graneheim och Lundman (2004).
Vad är skillnaden mellan manifest och latent innehåll?
Manifest innehåll är det som texten säger, alltså de synliga och uppenbara delarna, och en sådan analys resulterar i kategorier. Latent innehåll är det som texten handlar om, den underliggande innebörden, och en sådan analys kräver mer tolkning och resulterar i teman. Båda kräver tolkning, men på olika djup och abstraktionsnivå.
Vad är skillnaden mellan innehållsanalys och tematisk analys?
Båda kodar ett textmaterial. Kvalitativ innehållsanalys har sina rötter i den kvantitativa innehållsanalysen och arbetar med meningsbärande enheter, kondensering, koder, kategorier och ibland teman. Reflexiv tematisk analys enligt Braun och Clarke arbetar med koder och teman, där ett tema är ett mönster av gemensam mening kring en central idé. Välj en metod och använd dess begrepp konsekvent.
Vad är en meningsbärande enhet?
En meningsbärande enhet är ord, meningar eller stycken som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang och som rör studiens syfte. Den är utgångspunkten i en kvalitativ innehållsanalys: du kondenserar den, kodar den och sorterar koden i en kategori. En för kort enhet tappar sitt sammanhang, en för lång rymmer flera innebörder.
Vad är skillnaden mellan kategori och tema?
En kategori är en grupp koder som har något gemensamt. Den svarar på frågan vad och ligger främst på en beskrivande, manifest nivå. Ett tema är en röd tråd av underliggande innebörd som går genom flera kategorier eller koder. Det svarar på frågan hur och uttrycker det latenta innehållet.

Läs också