Aktionsforskning: vad det är, cykeln och exempel för uppsatsen
Uppdaterad 11 november 2026 · 8 min läsning · Av Spire Light
Aktionsforskning är forskning där du förändrar en praktik och undersöker förändringen samtidigt, oftast tillsammans med dem som arbetar i den. Du planerar en förändring, prövar den, följer vad som händer och reflekterar över resultatet, ofta i flera omgångar. Målet är dubbelt: att förbättra verksamheten och att skapa kunskap om den.
Vad är aktionsforskning?
I de flesta studier står forskaren utanför det som undersöks. I aktionsforskning är förändringen en del av metoden. Du och deltagarna, till exempel ett arbetslag i förskolan, lärare i ett ämneslag eller sjuksköterskor på en avdelning, formulerar ett problem i den egna verksamheten, prövar ett sätt att göra annorlunda och studerar vad som händer. Deltagarna är alltså inte bara informanter. De är med och bestämmer vad som ska prövas och hur resultatet ska förstås.
Ansatsen är vanlig i skolutveckling. Skollagen (2010:800) säger i 1 kap. 5 § att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och aktionsforskning är ett sätt för lärare och förskollärare att pröva sin undervisning systematiskt. En svensk antologi på området är Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund, redigerad av Karin Rönnerman (andra, reviderade upplagan 2012).
Aktionsforskningens ursprung: Kurt Lewin
Begreppet förknippas med socialpsykologen Kurt Lewin. I artikeln ”Action Research and Minority Problems” i Journal of Social Issues (1946) skrev han om arbetet mot diskriminering och för bättre relationer mellan grupper i det amerikanska samhället. I en intervjuundersökning i delstaten Connecticut sa flera av dem som arbetade med frågorna att det kanske största hindret var att de själva inte visste vad som borde göras. Utan mått på framsteg gick det inte heller att bedöma om en insats hade lett framåt eller bakåt, och då kunde ingen lära sig något, menade Lewin. Han efterlyste därför en forskning som jämför villkoren för och effekterna av olika former av social handling och som leder till handling. Forskning som bara ger böcker räcker inte, skrev han.
Lewin beskrev att ett rationellt styrt förändringsarbete går framåt i en spiral av steg, där varje steg består av planering, handling och faktainsamling om resultatet av handlingen. Faktainsamlingen har enligt honom fyra uppgifter: att utvärdera handlingen, att ge tillfälle att lära, att ligga till grund för planeringen av nästa steg och att vid behov ändra den övergripande planen. Tanken lever kvar i senare modeller av aktionsforskningscykeln.
Aktionsforskningscykeln: planera, agera, observera, reflektera
I läroböcker beskrivs cykeln ofta i fyra steg. Den är en modell, inte ett recept: i praktiken går stegen in i varandra, och varje varv bygger på det förra.
- 1
Planera
Ringa in problemet tillsammans med deltagarna och bestäm en konkret förändring. Vad ska ni pröva, varför, och vad hoppas ni ska hända? Bestäm också hur ni ska se om något händer. - 2
Agera
Genomför förändringen i den vanliga verksamheten under en bestämd period. Håll förändringen så liten att den går att följa. - 3
Observera
Samla in data om vad som faktiskt händer: fältanteckningar, loggbok, deltagarnas egna iakttagelser och ibland intervjuer. - 4
Reflektera
Gå igenom materialet tillsammans. Vad fungerade, vad överraskade och vad säger det om problemet? Reflektionen blir underlag för nästa planering. - 5
Planera nästa cykel
Justera förändringen och gå ett varv till, eller avsluta och sammanfatta vad ni har lärt er.
Aktionsforskning, fallstudie och utvärdering: skillnaden
En aktionsforskningsstudie kan likna en fallstudie, eftersom den ofta gäller en enda verksamhet. Den avgörande skillnaden är att du själv deltar i att förändra det som du studerar.
| Aspekt | Aktionsforskning | Fallstudie | Utvärdering |
|---|---|---|---|
| Syfte | Förändra en praktik och lära av förändringen | Förstå ett fall på djupet i sitt sammanhang | Bedöma om en insats har fungerat |
| Forskarens roll | Deltar och driver förändringen tillsammans med deltagarna | Studerar fallet utan att avsiktligt ingripa | Granskar en insats som oftast någon annan har genomfört |
| Förändringen | Planeras och prövas som en del av studien | Ingår inte i studien | Är redan bestämd och är det som bedöms |
| Tidsförlopp | En eller flera cykler | En avgränsad period | Ofta före och efter insatsen |
| Typisk fråga | Vad händer när vi ändrar …, och hur kan vi utveckla det? | Hur går … till i den här verksamheten? | Har insatsen gett det resultat som man ville? |
Dubbel roll och etik
Som aktionsforskare är du både forskare och deltagare. Du ska driva förändringen och samtidigt studera den, och det gör det lätt att se det som du hoppas på. Redovisa därför din roll öppet: vad du gjorde, var du påverkade förloppet och hur det kan ha format resultatet.
Rollen väcker också etiska frågor. Enligt regel 4 i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer från 2002 får deltagarna inte utsättas för otillbörlig påtryckning när de bestämmer om de ska delta eller avbryta, och det bör inte finnas beroendeförhållanden mellan forskaren och dem som tillfrågas. Gör du studien på din egen arbetsplats, med kollegor eller med barn och elever som du själv undervisar, kan det vara svårt för dem att säga nej. Enligt regel 2 bör samtycke i vissa fall också inhämtas från förälder eller vårdnadshavare, till exempel om deltagarna är under 15 år och undersökningen är etiskt känslig.
Skilj mellan förändringen och datainsamlingen. En ny arbetsform, till exempel ett nytt sätt att hålla samlingen i förskolan, berör hela gruppen, men att bli observerad, citerad eller inspelad kräver i regel information och samtycke. Förskolan eller skolan kan ha egna rutiner för information till vårdnadshavare, och lärosätet kan ha sina, så fråga båda. Vad som gäller för samtycke och etikprövning av uppsatser står i guiden om forskningsetiska principer.
Data, analys och trovärdighet
Aktionsforskning är en ansats, inte en enskild metod, så du väljer de datakällor som passar frågan. Vanliga källor är:
- Loggbok: dina egna anteckningar efter varje tillfälle om vad som hände, vad du gjorde och vad du tänkte.
- Observation: fältanteckningar från verksamheten, gärna med en enkel mall som ni har kommit överens om i förväg.
- Reflektionssamtal: arbetslagets gemensamma samtal, som med deltagarnas samtycke kan spelas in.
- Intervjuer: före och efter en cykel, till exempel semistrukturerade intervjuer om hur deltagarna har upplevt förändringen.
Analysen sker på två nivåer. Inom varje cykel reflekterar ni tillsammans för att kunna planera nästa steg. Efteråt analyserar du hela materialet systematiskt för uppsatsen, till exempel med tematisk analys. Blanda inte ihop dem: arbetslagets reflektion är en del av förändringen, din analys är det som uppsatsen redovisar.
Inspelade samtal behöver skrivas ut. Kontrollera först lärosätets regler: rösten gör deltagarna identifierbara, och Spirelights standardkonton har inget personuppgiftsbiträdesavtal. Om lärosätet tillåter det kan du låta ett verktyg göra ett första utkast av intervjuer och reflektionssamtal, och arbetsgången finns under transkribera intervju. Rätta utkastet mot ljudet och ta bort namn på barn, kollegor och förskolan.
Trovärdigheten vilar på öppenhet. Beskriv varje cykel så noga att läsaren kan följa vad som ändrades och varför, belägg tolkningarna med data från flera källor och låt gärna deltagarna kommentera dina tolkningar. Resultaten gäller en verksamhet och kan inte generaliseras statistiskt, men en tydlig beskrivning hjälper läsaren att bedöma om de är överförbara. Hur du skriver om kvaliteten står i guiden om validitet och reliabilitet.
Kan man göra aktionsforskning i en uppsats?
Ja, men i liten skala. Ett examensarbete pågår oftast under en termin eller kortare, och då hinner du sällan mer än en eller två korta cykler. Säg det öppet och diskutera vad fler varv hade kunnat visa. Tänk på detta innan du bestämmer dig:
- Verksamheten måste vilja förändra något. Problemet ska vara deltagarnas, inte bara ditt.
- Kontakta förskolan, skolan eller avdelningen tidigt, så att förändringen hinner planeras.
- Kontrollera om ditt program tillåter datainsamling under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) eller på din egen arbetsplats.
- Stäm av upplägget med handledaren. Kan du inte påverka verksamheten passar en intervjustudie eller fallstudie bättre, och hur en sådan planeras står i guiden om kvalitativ metod.
Påhittat exempel: aktionsforskning i förskolan
Studien nedan är påhittad, liksom förskolan och deltagarna. Den visar hur en cykel kan redovisas i ett examensarbete på förskollärarprogrammet.
Problem: Arbetslaget på en avdelning med 18 barn i åldern 3–5 år upplever att samma barn pratar i varje samling, medan några sällan säger något. Syftet är att pröva och undersöka hur samlingen kan förändras så att fler barn kommer till tals.
Planera: Arbetslaget och studenten bestämmer att dela barngruppen i två mindre samlingar och att använda bildkort som barnen kan peka på när de berättar.
Agera och observera: Förändringen prövas i tre veckor. Studenten för fältanteckningar om vilka barn som tar ordet, utan barnens namn, och skriver loggbok efter varje dag. Pedagogerna har gett skriftligt samtycke. Vårdnadshavarna har fått informationsbrev och samtyckesblankett via förskolan, och barn vars vårdnadshavare inte har samtyckt är med i samlingen men ingår inte i anteckningarna.
Reflektera: I ett inspelat reflektionssamtal ser arbetslaget att fler barn tar ordet i de mindre grupperna, men att flera av de tysta barnen främst deltar genom att peka på bilder. Pedagogerna diskuterar om det är ett steg mot att prata eller ett sätt att slippa.
Nästa cykel: Bildkorten behålls, och pedagogerna prövar att ställa en följdfråga till barnet som pekar. Efter den andra cykeln analyserar studenten loggbok, fältanteckningar och reflektionssamtal med tematisk analys.
Lägg märke till att problemet kommer från arbetslaget, att förändringen är liten nog att genomföra under en termin och att resultatet inte är en framgångssaga. Det oväntade, att pekandet kan betyda olika saker, blir underlaget för nästa cykel. Studenten redovisar också vem som samtyckte till vad.
Vanliga misstag i aktionsforskning
- Ingen aktion: en intervjustudie om en verksamhet blir inte aktionsforskning för att deltagarna vill förändra något.
- Förändring utan deltagare: om du ensam bestämmer och genomför förändringen saknas det samarbete som många beskrivningar av aktionsforskning bygger på. Motivera i så fall varför du ändå kallar studien aktionsforskning, eller välj en annan beteckning.
- En dold roll: läsaren måste få veta vilken del du själv hade i förändringen.
- Bara det som fungerade: det som inte fungerade är ofta det mest lärorika.
- För stor förändring: en ny läroplan för hela förskolan går inte att följa under en termin. Välj en avgränsad situation.
Vanliga frågor
- Vad är aktionsforskning?
- Aktionsforskning är forskning där du förändrar en praktik och undersöker förändringen samtidigt, oftast tillsammans med dem som arbetar i den. Du planerar en förändring, prövar den, följer vad som händer och reflekterar över resultatet, ofta i flera omgångar. Målet är både att förbättra verksamheten och att skapa kunskap om den.
- Vad är skillnaden mellan aktionsforskning och fallstudie?
- Båda gäller ofta en enda verksamhet. I en fallstudie studerar du fallet på djupet utan att avsiktligt ingripa. I aktionsforskning deltar du själv i att förändra det som du studerar, tillsammans med deltagarna, och förändringen är en del av metoden.
- Kan man göra aktionsforskning i en uppsats?
- Ja, men i liten skala. Under ett examensarbete hinner du sällan mer än en eller två korta cykler, och det ska du säga öppet. Verksamheten måste vilja förändra något, du behöver kontakta den tidigt och upplägget ska stämmas av med handledaren. Kontrollera också om programmet tillåter datainsamling under VFU eller på din egen arbetsplats.
- Hur går en aktionsforskningscykel till?
- Cykeln beskrivs ofta i fyra steg. Du planerar en konkret förändring tillsammans med deltagarna, genomför den i verksamheten, samlar in data om vad som händer och reflekterar tillsammans över resultatet. Reflektionen blir underlag för nästa cykel. Kurt Lewin beskrev redan 1946 förändringsarbete som en spiral av planering, handling och faktainsamling om resultatet.
Läs också
Kvalitativ metod: vad det är, exempel och skillnaden mot kvantitativ
Vad kvalitativ metod är, hur den skiljer sig från kvantitativ metod och hur du väljer metod, urval och analys och skriver metodavsnittet i uppsatsen.
Semistrukturerad intervju: intervjuguide, frågor och genomförande
Hur du bygger en intervjuguide, vilka frågor du ställer och följer upp, hur du genomför och transkriberar intervjuerna och hur många du behöver.
Forskningsetiska principer: de fyra kraven och etiska överväganden i uppsatsen
Vad Vetenskapsrådets fyra krav betyder i en intervjustudie, när en uppsats behöver etikprövas och hur du skriver avsnittet om etiska överväganden.
Validitet och reliabilitet: så bedömer du kvaliteten i din studie
Vad validitet och reliabilitet betyder, vilka kriterier som gäller i kvalitativ forskning och hur du skriver om studiens kvalitet i metoddiskussionen.